Nu är Mindparks bloggteam igång för full kraft. Det är en fantastisk samling människor som delar ett brinnande intresse för att debattera mediernas utveckling. http://mindpark.se
Vänsterpartiet och Lars Ohly ger sig på sociala medier. Jag har följt ”Lasses bildblogg” under en tid. Han kallar den för Lasses bildblogg men det känns som någon annans bildblogg om Lasse. Jag får stalker feeling när jag ser honom åka tåg och hänga i Alemdalen. Inte ett ord som väcker debatt, opinion eller någon känsla överhuvudtaget. Den här bildbloggen gör mig bara frustrerad. Här finns alla möjligheter till att lyckas föra ut ett budskap men det missas totalt.
Bloggen feedar även ut inläggen på Twitter. Att bara mata ut information från annans plats är inte att delta i samtalet som ju är styrkan med att finnas på Twitter.
Om du är politiker och vill dra väljare till ditt parti,
Jag hittade följande film hos Prankmonkey där han använder den för att beskriva innovation adoption. Min känsla när jag såg filmen var att precis så där är det. Hur då? Jo så här; det är alltid någon som måste börja. Någon som ska vara först. Jag överför tanken till bloggosfären och nyttan med bloggar. Om vi ser bloggaren som den som är först ut. Bloggaren överför sin tanke till ett inlägg och som oftast blir inlägget lämnat där i sin ensamnhet. Bloggaren är knas-killen som dansar ensam. Utan de två snubbarna som ansluter så hade knas-killen fått dansa vidare själv. Det är de två som är de modiga följarna. Efter det rullar det bara på. När du läser ett inlägg som du reagerar på, var inte rädd för att dansa med. Då är det fler som ansluter och bloggaren slipper vara en ensam knas-kille.
